När man ger sig i kast med att starta upp en ny verksamhet inom konst och scenkonst gäller det att formalisera det man vill åstadkomma utan att själva konstskapandet formaliseras och förvandlas till ren administration. Om det ändå förvandlas måste man vässa sina argument för att administration-som-konst är vägen framåt. Dessförinnan bör man har övertygat sig själv om att så är fallet.
Till höger en kopp kaffe, en monster och ett glas vatten. Framför mig en skärm. En utgångspunkt. Gav mig själv en “call to action” att starta en pod och eftersom mikrofonen bara var några centimeter bort tillkom den 10 minuter senare.
Nu delas den.
Kanske är denna märkliga monolog steg 1 i “uppleva tillsammans”? Tänker mig någon sorts butterfly effect.
I den nya konstnärliga verksamhetens första steg mot någonting annat och nytt har veckans research handlat om traditionella sociala medier och nya alternativ till dessa. Det kommer att startas en sinnessjuk mängd konton från min sida och sen är det bara att mata maskinerna med tid, energi och uppmärksamhet. Så mycket förstår jag. Nästa steg är helt enkelt att omvandla denna data till upplevelser och konst. Hur svårt kan det vara?
Den märkliga tomhetens uppgång och fall