Jag har en fäbless för läckande affärsmodeller. Det är det jag kan bäst. Jag tycker att flödet är vackert i sig själv. Den ständigt pågående rörelsen utåt och bortåt. Det bara fortsätter vidare genom fler. Inflödet, som i stort sett är en fantasi, har sin charm men det viktigaste är att följa strömmen och leda den vidare. Jag tänker mig att uppdraget är att kanalisera flödet på ett sätt som berikar det. Det ska bli liv, gemenskap, kul, socialt och sen ska den energin vidare. Utåt och bortåt utom kontroll. Intryck som ringar på vattnet i samhällskroppen.
Med det i åtanke är det tydligt att den nya sociala, konstnärliga verksamheten är syftesdriven. Tänker mig att vi måste formalisera syftet och platta till det så att vi kan tjäna det. Som mynt eller liknande. Lätta, ihåliga mynt som inte hamnar på botten av en önskebrunn. Mynt som flyter med i strömmen. Man måste tjäna sitt syfte till varje pris. $Syftes-driven organisering. Funkar bra med bolagsordningen också. Känns bättre att läcka högre syfte än surt förvärvade SEK.
Cirkuscentrums nya podcast
En liten bonus är att jag dragit igång en podcast för Cirkuscentrum. Cirkuspodden. Släppte precis det tredje avsnittet med Jay Gilligan.